Maria

Maria är ju här.
 
Jag tog mig igenom gårdagen. Såklart. Varför skulle jag inte? Jag visade väl kanske inte min bästa sida inför kollegorna, men barnen fick det bästa jag kunde uppbringa. De förtjänar inte min ledsna sida.
 
Eftermiddagen kom och därmed också avtackning av den kollega som betyder mest. Ingenting kändes bra just då.
 
Sen kom kvällen och allting vände. Med två små vänner som gör allt för att visa hur mycket jag betyder, kan ingenting gå fel. När en treåring konstaterar att Maria är ju här med ett tonfall som raderar alla eventuella världsproblem, då faller alla tunga tankar till botten. Då kan Han inte simma. 
 
Idag fick jag inleda med dans. Så viktigt. Så betydelsefullt att få se mig njuta av min kropp. Så betydelsefullt att få vara sams med mig själv, i ett forum där prestation inte betyder något alls. 
 
Lite kaffe och en bit choklad på det. En helkväll med maken. 
 
Allt blir bra. Även på måndag. 
 
Jobbtoaselfie. För att gårdagens look var snygg nog att dölja hur mycket hjärtat sved. 
 
Att sedan få landa i det här. Som ett mjukt moln för själen. 
 
 Högkvalitativt barnvaktsmys. 
 
Mycket trött men glad människa. Som just ska till att somna för tredje gången under kvällen. En gång med näsan i nacken på Den Lilla. En gång i familjens soffa. Sen, till sist, i egen säng. 
 
 Lördagsfika. 
 
Lördagsvin på druva som är namne med storebrors häst.