Idag har vi sjungit i rikstäckande tv. Vid Riksdagens öppnande. Jag fick småle lite elakt åt herr Åkesson och samtidigt sjunga orden Underbart är kort. Passa på att njuta nu, lille Jimmie. Fyra år går fort.
Sen fick jag be Sjöstedt om lov att gömma några drömmar hos honom. Det kändes bra. Han kan förvalta dem väl. Det vet jag.
Dagen har varit intensiv, trots långa väntetider; att stå i en timme och sjunga, i dåliga skor på marmorgolv och i torr luft, tar på energin. Att sitta i en buss i flera timmar, likaså. Men nu är vi hemma, jag har hunnit jogga en tur och vi har packat upp. Nu ska jag däcka, och imorgon får jag träffa kidsen.
En sånhär har jag alltid velat ha!
Fejkbrunetten längst upp till vänster. Som står och sjunger för alla som står vid sidan och tittar. Dä ä ja'. Tydligen sjunger vi Sverige av Kent just här.