Flertalet av oss äter mer under julhelgen, än vi normalt sett gör. Alltför många skrattar generat och mumlar (eller, för den delen, skanderar ut) att de får lov att träna lite extra imorgon, springa en extra kilometer.
Men vet du? Varken ett par dagar med mer mat, eller en enda något längre runda, spelar någon som helst roll. Vad du äter under, säg, en vecka, avgör varken din långsiktiga hälsa eller vikt.
Idag kändes min kropp tyngre än vanligt, under joggingturen, men jag vet att det bara är en känsla. Det har jag märkt på alla kläder som sitter exakt som de satt två veckor innan jul och på skärpet som fortfarande måste dras till innersta hålet för att mina jeans överhuvudtaget ska sitta kvar. Tyngden kommer av att jag ätit mer och annat än vanligt och av att kroppen därmed inte vet exakt hur den ska hantera det. Så snart den fylls med energi den är van vid, kommer den kännas som vanligt igen.
Vart jag vill komma? Jo, till att du kan släppa ångesten över vad du åt i jul. Tänk istället tillbaka på alla möten, skratt och samtal kring julmiddagsbordet. Tänk på hur du smög in handen i Alladinaskens nedre lager trots att det övre ännu ej var slut och skratta åt slagsmålet över den sista, ljusa och ej punschsmakande pralinen i asken. Tänk på hur ni satt och knäckte nötter och pratade strunt fram till långt in på natten.
Det jämnar liksom ut sig. Och kropp och själ mår gott av att du slutar tänka, för ett par dagar.