Maria

Sakta, sömnigt, söker sig solen fram. Molntäcket, det skira, mattas av, tunnas ut och solljuset börjar försiktigt smeka trädtoppar och mark. En vindpust, som vore den dagens första vakna andetag.

 

Mitt i allt, men ändå isolerad från omvärlden. Andetag som fördjupas och som är långsamma, lugna. Andetag nära, tätt intill.

 

Stilla, stilla. Syrerik och klar är morgonen på berget. Andäktigt och nästan ljudlöst vaknar dagen och omgivningen med den. Isen ska snart smälta, isblommor och rimfrost bli till fukt och isfläckar bli små pölar. 

 

Det är morgon på berget.