Jag är förlamande trött. Det är mycket som hopar sig nu. Jag är nog ganska bra på att lämna jobbet på jobbet, men min energi hamnar mycket just där. När jag kommer hem går ögonen i kors.
Det handlar inte om en negativ trötthet. Jag är oftast nöjd med mina dagar men de är grymt intensiva med konflikter och slagsmål varvat med pyssel och luciaträning. Mina femteklassare är nervösa inför morgondagens luciamorgon och det ger avtryck i allt de gör. Det kommer gå bra, det kommer det, men jag kan inte låta bli att hoppas på att ingen tar sig en simtur i dopbassängen eller springer ett par ärevarv runt kyrkorummet, som ett litet spontant extranummer. Jag själv är nervös så jag snart dör men jag vet samtidigt att vi alla kommer skärpa oss i skarpt läge. De sätter dagligen min skalle i spinn men de vet också hur de gör mig så stolt att både hjärta och ögon svämmar över litegrann.
Nej, nu ska jag sluta svamla. Jag ska göra chokladtryffel.
0 person(er) har tyckt och tänkt om det här