Maria

I am not nothing
Jag tror Beth Crowleys I am not nothing initialt är skriven ur synvinkeln att lämna ett destruktivt förhållande. Och jag har ju faktiskt beskrivit mitt förhållande till Honom, som just det, även om Han bara existerar i mitt inre.
Om jag byter ut några få ord, blir den här texten sanning även för mig. Så jag gör det.

 
Nothing ever made me feel as small as this did, 
nothing made me feel as cursed. 
I'd lie awake in bed, just staring at the ceiling,
wondering if things could get worse.
I was trapped under a thumb,
believing when I just felt dumb.

But I will forgive myself
and start to let it go,
accept that how this made me feel
was out of my control.
And though it might be hard
to begin again,
I'll write myself a brand new story
with a happy end.
I've survived
and tonight
I am taking back my life
and I'll show you
that I am not nothing.

I kept my head above the water 'til the moment
when all the elements aligned
and I could fly away to heal my broken spirit
and leave my demons far behind.
I always thought that I was weak
but the bravest thing I did was leave.

So I will forgive myself
and start to let it go,
accept that how this made me feel
was out of my control.
And though it might be hard
to begin again,
I'll write myself a brand new story
with a happy end.
I've survived
and tonight
I am taking back my life
and I'll show you
that I am not nothing.

Looking up at the sky -
I think I see the start of a sunrise.

And I will forgive myself
and start to let it go,
accept that how this made me feel
was out of my control.
And though it might be hard
to begin again,
I'll write myself a brand new story
with a happy end.
I've survived
and tonight
I am taking back my life
and I'll show you
that I am not nothing.
I'll show you
that I am not nothing.
 
Hur mycket Han än försöker...
Alla Helgons Dag
Alla Helgons Dag firades med de två som, mer än någon annan, betyder liv. När det så blev kväll, tände jag ett ljus, satt i lugnet, ensam och ackompanjerad enbart av lugna andetag och tänkte på dem som lämnat oss. Sådär som sig bör, en sådan kväll. 
 
 
Att aldrig mera se dig här, 
en smärta utan slut. 
Du fanns hos mig - nu är du där. 
Säg, hur ska jag stå ut? 
Kan jag leva i den saknad 
som du skapat inom mig? 
Säg att jag har drömt och vaknat! 
Jag vill vara nära dig! 
Koppning
I tisdags var jag på massage. Fantastiska Madde, en av instruktörerna på gymmet, har börjat massera. 
 
Hon ville testa koppning på mig, för att snabbare ta sig igenom bindväven. Det var en skum känsla, men otroligt skönt och mer eller mindre smärtfritt. 
 
Det var dock inte sätesmuskelmassagen hon gav mot slutet. Vänster säte gjorde ont, men jag kunde bita ihop, andas mig igenom.
 
Höger sida gjorde mindre ont. 
- Känns höger mer eller mindre än vänster?
- Mindre.
- Hmm, det trodde jag inte.
- Nej, men det känns inte alls lika AAAAJ!
- Yes!
Hon var grymt nöjd med att få mig att låta, kan jag tala om. 
 
Nu har jag gått med snygga märken på ryggen, efter tre koppar som fick sitta lite längre. Samt en viss ömhet i ungefär hela kroppen.
 
Har valt att kalla denna bild Märkt