Ikväll är världen ledsen. Ikväll sörjer vi att ondskan tagit sig så nära inpå.
Ikväll blev jag sittande på ett tåg i Katrineholm i över en timme. Ikväll var jag redo att spendera hela natten på ett tåg.
Allt för att det finns människor som tar sig rätten att förstöra liv.
Jag har gråtit och jag har haft ångest. Över vad, exakt, är mig oklart. Jag har saknat en famn, vilken som helst. Jag har varit ledsen över sådant som inte gick som det skulle.
Men.
Tåget började till sist rulla. Det skulle ta mig till Stockholm Södra, sedan skulle vi bli stående och sedan kom vi ända fram till Stockholm. Ett Stockholm i chock.
Och ändå ett Stockholm som värmer och som tar hand om.
Jag har kommit fram. Mina tårar och min längtan efter en famn känns just nu futtigt. Jag har haft tak över huvudet hela kvällen och när jag väl kommit av tåget, hade jag tio minuters promenad till hotellet.
Finaste är på väg.
Jag har det bra. Jag har det bortskämt bra. Jag är trött, ledsen och förvirrad. Men jag är trygg och har det bra.
Det är mer än vad många kan drömma om ikväll.
1 person(er) har tyckt och tänkt om det här.